Nej, det var ingen blåskrabba som skoleleverna hittade i Stenungsund. DNA-test visar att det istället rörde sig om penselkrabba. Det är dessvärre lika illa. Penselkrabban hör inte heller hemma i svenska vatten och kan konkurrera med våra inhemska arter.

Identifiera krabban här.

Penselkrabba
​Den lilla, märkliga krabba som skolelever för några veckor sedan hittade i Stenungsund blev först bestämd till blåskrabba. En ostasiatisk krabba som inte hör hemma i våra vatten.
Nu har DNA-test visat att det INTE rör sig om en blåskrabba, trots allt. Det är istället, med största sannolikhet, en penselkrabba. Det är precis lika illa, dessvärre.
Har en fyrkantig ryggsköld
Blås- och penselkrabborna tillhör samma släkte, kommer ursprungligen från Japan och Korea, och kan konkurrera med våra inhemska arter.
De båda ostasiatiska krabbarterna har en fyrkantig ryggsköld och tvärrandiga ben. Vår inhemska strandkrabba har en sexkantig ryggsköld och saknar tydliga ränder på benen.

Håll ögonen öppna
Matz Berggren, forskare på Lovéncentret i Fiskebäckskil, vill att allmänheten ska hålla ögonen öppna i sommar, särskilt alla barn som fiskar krabbor längs strandkanten.
Om du hittar en krabba med kvadratisk ryggsköld, hör genast av dig till Lovencentret i Fiskebäckskil, vädjar Matz Berggren.
Har jag och eller mina kollegor inte möjlighet att hämta krabban så fotografera den och skicka bilden till matz.berggren@gu.se. Avliva sen krabban, uppmanar han.
Rapportera fynd i Rappen.

Om penselkrabba
Penselkrabba påträffades för första gången i svenska vatten i maj 2016. Penselkrabbor tål stora variationer i både salthalt och temperatur. Därför är det möjligt att de kan etablera sig och sprida sig längs den svenska västkusten och eventuellt även till Östersjön.
Penselkrabban kan konkurrera med andra bottenlevande djur. Exempelvis strandkrabbor och räkor.
Som vuxen blir den upp till fyra centimeter över den kvadratiska ryggskölden. På sidorna av skölden finns tre taggar (sidotänder), till skillnad från vår inhemska strandkrabba som har fem taggar. Hanarna har en karaktäristisk tofs med hår i ”tumvecken” på klorna, vilket är anledningen till det svenska artnamnet penselkrabba.

Om skolprojektet
Närmare fyrtio lärare och tusen elever från elva skolor i Orust, Stenungsund och Kungälv har deltagit i projektet. Under Västerhavsveckan, 5-13 augusti, ska eleverna sprida sina nyvunna kunskaper vidare genom att presentera arbetet i Nordstan i Göteborg. Initiativtagare är Havets Framtidsverkstad och Länsstyrelsen. Projektledare är sammanslutningen 8-fjordar. Stenungsunds kommun är projektägare. Övriga samarbetspartners är Göteborgs universitet, Chalmers Lindholmen, Göteborgs marinbiologiska laboratorium och Sportfiskarna.